Skip to main content

En roddtur med oväntad vändning

Stormvindar. Sjösjuka. Räddade av kustbevakningen.

Testrodden från Nynäshamn till Visby, som var en del i kampanjen Rädda Östersjötumlaren, blev ett äventyr med extra allt. Sören Kjellkvist och Måns Kämpe, ska ro över Atlanten med målet att rädda den utrotningshotade Östersjötumlaren. I början av juli var det dags för en testrodd till Visby, men det blev inte riktigt som det var tänkt. Siktet var inställt på Almedalsveckan för att på plats påverka politiker och makthavare att agera för att rädda tumlaren. Under resans gång visade dock naturen vilken nyckfull kraft den är.
Badande solljus och ett stilla hav.

Söndagen den fjärde juli 2021. Havet ligger stilla och skärgården breder ut sig som en skinande diamant över horisonten. Många har precis påbörjat sin sommarsemester och ser fram emot en perfekt dag för att slappna av och ladda batterierna. Men det är inte semester som står på schemat för Sören och Måns och deras sällskap; Fredrika Gullfot från Simris och Paul Ottosson, VD på Datanet. De förbereder sig inför att korsa Östersjön i den 24 fot långa roddbåten Albedo.

– Vi planerade att utgå ifrån Torö som ligger precis väster om Nynäshamn, och därifrån ta oss över till Visby. Precis enligt plan kastade vi loss på söndag morgon, berättar Måns.Resan beräknades att ta ungefär drygt ett dygn. Från Fifång navigerade sällskapet sig ut genom skärgården, för att nå öppet hav. Östkusten visade sig från sin absolut bästa sida – kobbar och skär, prydda med enstaka träd här och där badade i solljus. – När vi kom ut ur skärgården var förutsättningarna helt idealiska. Havet låg helt stilla. Vi rörde oss i stabila 2 – 4 knop och GPS:en beräknade att vi skulle vara framme om 27 timmar, och anlända till Visby måndag lunch, fortsätter Sören.
Vindarna vänderNär eftermiddagen passerar och kvällen närmar sig byter sällskapet strategi. Från att ro en och en ror man nu två personer i taget. I par ror de tvåtimmarsskift för att sedan pausa för två timmars sömn. När natten så sakteliga övergår till gryning kan de se tillbaka på ett första dygn av resan som gått helt enligt plan. Under morgonen börjar vindarna vända och så sakteliga tillta. Det var inte vad väderprognoserna hade rapporterat. Även om hastigheten går ner något, från 2 till 1,5 knop, rör sig Albedo ändå tillräckligt fort för att hinna nå Almedalsveckan i tid. Dessvärre för vårt sällskap nöjer sig inte vädrets makter där. Sakta men säkert blir havet alltmer upproriskt, fram till dess att vindstyrkan når 7 sekundmeter. Det leder till vågor och mer intensiv sjö. Fredrika och Paul, som inte har samma vana att vara ute till havs i en roddbåt, blir alltmer sjösjuka. Trots de försämrade omständigheterna kämpar de vidare och ror intensiva tvåtimmarspass. Fast beslutna att nå Gotland för att kunna maximera uppmärksamheten kring Östersjötumlaren.

Halva besättningen utslagen
Vid lunchtid på måndagen tilltar vinden ytterligare och når 10 sekundmeter. Det här är definitivt inte optimalt väder för att befinna sig till havs i en roddbåt. Åtminstone inte i motvind. Med en tid att passa. Almedalsveckan var i år halverad till två och halv dag.

– Planen var att våra gäster skulle få en hyfsat enkel roddupplevelse, men jag måste säga att de verkligen växlade upp när förutsättningarna förändrades. Det är inte enkelt att ro i tvåtimmarsskift i dessa förhållanden och definitivt tuffare än vad man kan förvänta sig, berättar Sören.

Halvvägs till Gotland inser de att det kommer ta dem ytterligare 48 timmar att komma fram i nuvarande hastighet. Med halva besättningen utslagen i sjösjuka och näringsbrist är det omöjlighet för Sören och Måns att nå Almedalen i tid. Även om de ror i full hastighet gör de starka vindarna att de driver åt fel håll. De kommer ingen vart och måste börja se över sina alternativ. När Fredrika dessutom börjar känna smärtor i njurarna blir situationen än mer allvarlig.
Kustbevakningen kommer till undsättningSå vad gör du om du sitter fast mitt på Östersjön, utan mottagning på telefonen? När det gäller expeditioner av den här kalibern är förberedelser A och O. Självklart hade sällskapet med sig en satellitsändare som gjorde det möjligt att skicka SMS och e-post och till slut fick de kontakt med fastlandet. Efter en fem timmar lång väntan kom kustbevakningen och plockade upp Fredrika och Paul klockan 17.30 på måndagskvällen. Vid det här laget har alla fyra rott konstant i 32 timmar.

– Även om det inte slutade som planerat så var det en fantastisk upplevelse som jag kommer att bära med mig resten av livet. Jag slogs av hur säker jag kände mig i den lilla båten trots öppet hav med kraftig vind och stora vågor. Det blir tufft, framför allt mentalt, men jag är övertygad om att Sören och Måns får en lyckosam roddtur över Atlanten i vinter. Det går inte att begripa vad dessa killar är gjorda av om du inte själv har upplevt något liknande, säger Paul Ottoson
Sören och Måns ror vidareSå vad gjorde då våra äventyrare? De sa hejdå till Fredrika och Paul, vände om och började ro tillbaka mot fastlandet.– I ett läge som det här finns det inte så mycket man kan göra, säger Måns. Man får lyssna till naturen. Så vi vände om, och helt plötsligt hade vi kraftig medvind och den höga hastigheten gjorde att vi kunde nå Arkösund 18 timmar senare. Vi hann även med ett stopp på en närliggande ö där vi genomförde en Facebook live tillsammans med Coalition Clean Baltic, där vi pratade om expeditionen över Atlanten och Östersjötumlaren.

– Hade vi inte haft en tid att passa hade vi lagt i ett drivankare och väntat ut vinden, lagt oss i ruffen och sovit igenom det hela. Det är vad vi kommer göra om vi hamnar i liknande väderförhållanden på Atlanten. Men den tiden fanns inte här, fyller Sören i.Trots att expeditionen inte gick som planerat fick den mycket medial uppmärksamhet. Huvudsyftet med resan var ju att sprida medvetenhet om Östersjötumlaren, och även om besättningen inte lyckades ta sig till Gotland i tid så var det en framgång.

Äventyret fortsätter över Atlanten
Måns och Sören ser den här expeditionen som en intressant och givande upplevelse, ordet ”rolig” nämndes också. Men deras äventyr slutar inte här. Nästa initiativ för att rädda tumlaren är att ta Albedo hela vägen över Atlanten. En roddtur på över 600 mil, som tar tre månader att genomföra.
Men hur går det då om våra äventyrare blir sjösjuka?– Jag kan bli sjösjuk om jag inte får sova ordentligt, men det händer inte särskilt ofta. Det tar faktiskt bara kroppen tre dagar att ”komma över” illamåendet och kräkningarna. Det gäller bara att stå ut de där första 72 timmarna…, avslutar Sören och ler brett.

Vill du stödja Sören och Måns i deras kamp för att rädda Östersjötumlaren?

Skriv under deras namninsamling
Namninsamling för att rädda Östersjötumlaren: https://www.skrivunder.com/skydda_ostersjotumlaren_fran_utrotning
Radiointervju P4 Sveriges Radio: https://sverigesradio.se/artikel/kustbevakningen-fick-hjalpa-aventyrare-i-oceanroddbat