Landskapsbild: Öppen passage och därefter innerskärgård.
Väder: Molnighet 6/8, Nordvästlig 5 m/s
Distans: 41 km
Medeldistans: 32 km
Total distans: 450 km
Position: Skjulö
Hälsa/känslor: Äntligen har jag kommit in i den meditativa rofyllda sinnestillståndet. Vet inte varför det tog så lång tid denna gång, men nu är den här.
Har skjutit på dygnet vilket inte spelar någon som helst roll. Vaknade av röster och det visade sig vara ägarna till ön som hade sin stuga i nästa vik. De gick runt ön och samlade ihop allt skräp som flutit iland under året som gått. Tänk om alla gjorde det. Efter att ha småpratat litet blir jag hembjuden på kaffe och jag packar ihop och ror över till dem. Ägarinnan berättar att hon under 25 år aldrig bjudit hem en främmande ilandstigare eftersom de som stigit iland förr antingen inte respekterat allemansrätten eller inte varit trevliga. Tror att det kan bero på att de saknar Skogsmulle här. Känns riktigt roligt att kunna bryta den trenden. Kaffet var mycket gott med både frukt och choklad till. De hade stenkoll på skärgården och var inbitna seglare och jag fick många goda tips om vidare vägval. Lämnade relativt sent deras fina vik och gav mig ut på en fyra timmars överfart. Fortsatte en bit inpå kvällen och ser brasor lite här och där. Både finnarna och norrmännen tänder bål på midsommarafton. Ser ett bål och hör sång från platsen där jag slagit upp tältet. Hade säkert kunna rott dit och deltagit men väljer enskildheten istället.
Tankar om livet: Bryt inte ett löfte du givit. Inte med hänsyn till den andra parten utan för din egen skull. Ditt löfte speglar dina värderingar och bryter man löftet kanske på grund av någon kortsiktig stimulans bryter man samtidigt sina egna värderingar. Kan man inte lita på sig själv och sina egna värderingar kommer man må dåligt men framför allt kommer man heller inte kunna lita på andra. Kan man inte lita på sig själv, hur ska man då kunna lita på någon annan? Alltid varit mycket skeptiskt till personer som uppvisar svartsjuka eftersom det innebär att de inte litar på andra vilket även innebär att de inte litar på sig själva. Hur kan man lita på en person som inte litar ens på sig själv?
Jämställdhet: Hur kan det komma sig att vi i framstående länder har så många psykiskt betingade sjukdomar när allt det materiella är tillfredställt? Självskadebeteende och Anorexia drabbar framförallt flickor. Orsakerna är flera, men en bidragande orsak är nog de osunda kroppsideal flickor i hela sina liv blir inpräntade med. Redan i låga år med Barbiedockor och tecknade filmer får de se kvinnor med oproportionerliga kroppar. Allt är förstorat eller förminskat. Kroppsideal som är helt omöjliga att uppnå. 99 procent av alla bilder i reklam och media är retuscherade det vill säga att man har ändrat på kroppsform och suddat och utjämnat. Dessutom visas kvinnor ofta i undergivna, sexuella positioner. Plastikoperationer har blivit en miljardindustri. Tycker det är helt ok när man återställer sig till sitt ursprungliga utseende och alla får givetvis göra som de själva vill. Men det är tråkigt när människor känner sig otillräckliga för att de ser mänskliga ut. Har själv brutit näsan två gånger (andra gången uppe i fjällen när jag besteg Keb) och funderat på att återställa den, men det har under tjugo års tid inte känts så viktigt att jag tagit steget. Det är en gammal klyscha men den stämmer faktiskt att skönhet kommer inifrån och charmen finns i de små defekterna. Ingen är perfekt och det skulle vara tråkigt om alla var det. Jag skulle önska att man på bilder som inte var retuscherade kunde få en märkning. Tror då att företagen skulle vilja ha den märkningen på sin reklam precis så som de vill ha ekologisk eller rättvisemärkt på sina varor.