Hälsa/känslor:
En mycket underlig och konstig känsla infinner sig nu när äventyret är avslutat. En del av mig hade velat att bara fortsätta paddla hela Nord-ost passagen. Jag hade verkligen kommit in i tillvaron av att bara paddla framåt dag efter dag. Kroppen har dock tagit mycket stryk och jag har tappat 13 kilo. Utrustningen är relativt sliten och behöver ses över och repareras. Det börjar bli höst och kallt i luften. 3 veckor tog det innan kroppen och speciellt händerna slutade värka efter hemkomsten.
Skulle det vara möjligt att paddla hela Norska kusten enbart med det man initialt packade i kajaken? Att inte ta med sig varken mat, pengar, kryddor, vitaminer, kaffe och snus utan vara helt utlämnad åt ödet? De kriterier jag satte upp var att jag fick ta emot om någon jag mötte självmant erbjöd mig något. Dock så fick jag inte be någon om något, och inte heller tacka nej när någon erbjöd mig något.
Jag valde att paddla från Sverige till Ryssland vilket innebär mer motvindspaddling, men för mig var det viktigare att kunna följa makrillstimmens förflyttning norrut. Aldrig tidigare har makrillen rört sig så långt norr och jag fiskade makrill ända upp till Mehamn. Antagligen ytterligare en effekt av växthuseffekten.
Sträckan efter Tromsö bjöd såklart på den svåraste paddlingen med kraftiga strömmar och tidvatten skillnader på upp till 4,5 meter. Den absolut svåraste paddlingen när havet såg ut som det kokade och vågorna var helt oberäkneliga så var det faktiskt helt vindstilla. Strömmarna, kustlinjen och bottenstrukturerna mer än vinden avgjorde paddelförhållandena.
Norska kusten var sagolikt vacker med dagliga möten med det storslagna fågel och djurlivet. Ett magiskt valmöte långt ute till havs har för alltid etsat sig fast i mitt minne. Sikten i vattnet på upp till 30 meter gjorde att det många gånger kändes som man såg ner i ett akvarium. Speciellt Steigen med sitt turkosblåa vatten och kritvita sandstränder är en plats jag ofta tänker tillbaka på. Rundningen av Nordkap var givetvis mäktig!
Gästfriheten och Norrmännens genuina turglädje gjorde att det blev mindre överlevnad än jag räknat med, men desto fler fantastiska möten med människor. Fisket var helt fenomenalt och oftast fiskade jag mindre än 10 minuter för att dra upp min dagsranson av fisk.
Ett stort tack vill jag rikta till alla samarbetspartners för Överleva Norska kusten!
Kajaktiv, Outnorth, Mieko fishing, Primus, Brunton, Sarinfo Sweden, Sea to Summit, Hestra, Ullmax, Gunnar Olsson foto, Suunto, True Heading, Leech, C2 Vertical Safety.
Onecornerfilm har gjort en film om Överleva Norska kusten
// Sören Kjellkvist