Landskapsbild: Styrde kosan rätt ut på havet. Yttre havsbandet.
Väder: Molnighet 2/8, medvind 3 m/s nordostlig
Distans: 38 km
Medeldistans: 32,1 km
Total distans: 225 km
Födointag frukost: Strandlök
Födointag lunch: 1 makrill, 1 banan, 1 äpple
Födointag middag: Halv marinerad köttbit samt 1 potatis och 6 rutor choklad.
Hälsa/Känslor: Gråtit som en treåring, sedan mediterade jag i fyra timmar, pratade på kvällen med familjen och nu mår jag åter som en prins.
På ön fanns en anvisad tältplats som jag ignorerat eftersom jag då inte kunde ha uppsikt över kajaken.
Mina nyfunna paddelvänner berättade att uppe på tältplatsen hade det funnits 3 ungdomar som varit stökiga på kvällen och sedan gett sig av mitt i natten. De hade tydligen varit nere vid min kajak innan avfärd då jag direkt märkte att videokameran var bortmonterad. Ännu mer bedrövad blev jag när jag upptäckte att min paddel som tjänat mig under många år var avbruten! Fikaluckan var öppen och likaså däcksväskan. Märkte då till min förvåning att de även tagit matlådan med mitt kaveldunsförråd. Matlådan var ju lånad av min alltid lika glada paddelkompis Jenny Rahm. Tillbakalämnandet av matlådan ter sig nu en smula osäkert, men du kan få en rulle komposterbara bajspåsar istället som funkar mycket bra som matförvaring.
Varför grät jag då som en treåring?
Gråtit har jag inte gjort sen jag slog i pekfingret med hammaren när jag och frugan byggde huset 2001. Det var inte för förlusten av min favoritpaddel och kamera. Det var inte heller förlusten av filmmaterialet. Inte pga ilska eller orättvisa. Det var på grund av den enorma välvilja, empati, hjälp och omtanke som jag fick från Rune Bø och Marit Rose från Arendal Kajakklubb. Först så gav de mig en plastpaddel med aluminiumskaft och sedan skulle Rune kolla upp möjligheterna att laga paddeln och möta upp mig längre fram för att byta tillbaka. En bamsekram med mycket värme fick jag sedan av Marit Rose som dessutom plockat ihop en liten matpåse som innehöll 1 yoghurt, 1 äpple, 1 banan, 6 rutor choklad.
Efter detta blev det lite väl emotionellt för mig så jag hoppade raskt i kajaken och kunde styrandes ut mot havet gråta ut.
Efter en stunds paddling noterar jag att vattnet turbulerar konstigt i stäven. Inte har de väl haft hål på kajaken också? Styr in mot en grynna och synar fören. Sigtuna Sport och Utelivs klisterdekaler har lossnat och fladdrar i vågorna. Puh, andas ut. Paddlar på ett gäng timmar och når Homborsunds fyr. Äter nyfångad makrill, 1 äpple och 1 banan. Det finns ett eluttag på toaletten så jag laddar upp telefonen. Eftermiddagen ägnas uteslutande åt paddling och meditation.
Tankar om livet: Lidandet är motsatsen till lycka så som sorg är motsatsen till kärlek eller smärta motsatsen till glädje. Det ena kan inte existera utan det andra och vi befinner oss hela tiden i en bergochdalbana som pendlar mellan båda enligt yin och yang. Man måste uppleva det ena för att kunna uppleva det andra. ”Ge mig mera lidande så jag bättre kan förstå och uppskatta lycka.” Lidande, sorg och smärta är inte något dåligt om vi accepterar det för vad det är och tillåter oss att uppleva och ha dessa känslor. Undertryck dem inte, utan omfamna dem istället.
Miljötips: Köp inte fisk som är fiskad i Östersjön. Östersjön är värdens smutsigaste innanhav och således har fisken ofta så höga halter av miljögifter och tungmetaller i sig att den är förbjuden att saluföras i EU. Sverige har sökt dispens för att få sälja fisken till sin egen befolkning och fått det, men med det förbehållet att de informerar om att den är giftig. Den informationen finns bara på livsmedelsverkets hemsida. Dessutom lider Östersjön av ett extremt överfiske och vi bör låta fisken återhämta sig. Begränsa till sportfiske och catch&release!
Position: Innloppet till Høvåg
