Landskapsbild: Fortfarande vacker utomskärgårds karaktär
Väder: Molnighet 8/8, Sydvästlig 4 m/s
Distans: 24 km
Medeldistans: 27 km
Total distans: 647 km
Position: Suuri-Lankouri

Hälsa/känslor: Längtan till att se en ny plats samt njuta lite på vattnet blev för stor.

Sov som en stock genom ovädret och när jag vaknade vid tio tiden hade det dragit vidare. Dagen har präglats av dimma och duggregn. Allt blir då gärna lite fuktigt och då är det skönt med ullkläder som är det enda materialet med den unika egenskapen att det värmer trots att det är blött. Det är inte så illa att jag är blöt men allt lite fuktig och då sitter en rykande varm choklad inte helt fel. Dagens höjdpunkt var när en havsörn flög lågt över vattnet med fyra fiskmåsar i släptåg. Idag har jag hittat en perfekt ö. Ingen bebyggelse, inget naturskydd, inget militärområde och den är jättevacker. Hittade även en vattensamling där det simmade runt fullt med salamandrar. De är fridlysta och mycket ovanliga. Det var länge sedan jag såg några och det gjorde mig mycket glad. Jag tar gärna en tupplur efter maten. Antar att det har och göra med den nya höga åldern… Imorgon når jag äventyrets slutmål. Ryska gränsen!

Tankar om livet: Vi kommer förlora allt en dag. När vi får saker blir det naturligt att vi även förlorar saker. När vi får kärlek är det lika naturligt att vi får sorg. När vi föds äger vi inget och vi har inga relationer. Vi lär oss att älska och vi får och köper materiella saker, många får stort affektionsvärde. Naturligt är då att livet består av förluster. Vissa fruktar förluster så mycket att de inte vågar skaffa barn, älska och låser in och värnar om sina ägodelar. Men förluster skapar grogrund för ny kärlek, nytt liv och plockar fram de bästa sidorna hos våra medmänniskor. Förluster behövs också för att vi ska kunna utvecklas som människor. Alla förluster följer en viss känslobana. Det börjar med förnekelse. Vi vägrar inse att det hänt. Därefter kommer vreden och utloppet för våran maktlöshet. Sedan försöker vi med alla bud till hands köpslå och ändra på förlusten. När vi inser det omöjliga i köpslåendet hamnar vi i depression och till slut i det underbara faktumet att vi accepterar förlusten. Acceptansen av allt vi inte kan påverka. Inser vi acceptansens värde behöver vi inte befinna oss lika länge i förlustens stadier.

Jämställdhet: Hot, kränkningar och trakasserier är brott som drabbar alla grupperingar på internet, även pojkar och män, men främst flickor och kvinnor. Att inte våga uttrycka sina åsikter på grund av rädsla för repressalier hotar både yttrandefriheten och demokratin. Att gömma sig bakom anonymitet och samtidigt begå brott och övergrepp mot barn och unga via internet har blivit ett enormt samhällsproblem. Anita Sarkeesian beskriver vilket oerhört nätkrig som startas mot henne när hon ifrågasätter sexualiseringen i dataspelsvärlden. Många svenska kvinnliga författare och reportrar är rädda för hur de uttrycker sig och vågar inte skriva sådant de vet kommer resultera i hot och trakasserier.