Landskapsbild: Längst ut i havsbandet med fri horisont
Väder: Molnighet 2/8, Sydlig 1 m/s
Distans: 28 km
Medeldistans: 28 km
Total distans: 593 km
Position: Kiviriki

Hälsa/känslor: Känner mig trött och lite dåsig idag. Kymig helt enkelt.

Eftersom jag känner mig ur lag idag låg jag kvar i tältet riktigt länge och gjorde allt i slow motion. När allt var avklarat tog jag fram en bok och läste några timmar. Sedan blev ivern att se nya öar för stor och jag hoppade i båten. Molnen skingrades och det blev stiltje på vattnet. Plagg efter plagg åkte av tills jag rodde enbart i kalsongerna. Trots detta blev det för varmt och inget annat återstod än att hoppa i vattnet. Klättrade tillbaka in i båten och fortsatte till de enda små kobbar i detta område som inte är militärområde. Tur att det inte ska blåsa för då blir de översköljda. Ligger bara 30 centimeter ovan vattennivån och jag är tacksam att slippa tidvattnet som skapade så stora vedermödor i Norge. Har sovit ett par timmar och nu vaknat till. Druckit mycket vatten blandat med isotoniskt pulver. Mår säkert bättre imorgon.

Tankar om livet: Lycka är otroligt viktigt i livet men inte meningen med livet. Paradoxalt nog är den enkel att finna men svår att upptäcka. De som lever de enklaste liven tenderar även vara de som är lyckligast och lycka finner man i de små tingen. Varför är fattiga ofta lyckliga och rika olyckliga? Alla kan hitta lycka om de gräver precis där de står. Istället springer de flesta runt som yra höns och letar varje gång på ett nytt ställe. De tror att bara de förflyttar sig till den nya platsen kommer de finna lyckan. Skaffar sig hela tiden mer materiellt och tror att ännu mer eller ännu större framgång ska ge dem lyckan. När de sedan kommer dit gräver de inte utan funderar ut en ny plats som lyckan måste finnas på. Ett evigt sökande och irrande utan att någonsin finna lyckan. De har redan allt men ser det inte och söker och kräver hela tiden mer och sedan ännu mer. Lyckan finns begravd precis vid dina fötter. Man måste bara gräva precis där man står. Om vi istället stannar upp och börjar gräva förstår vi snabbt att vi har så otroligt mycket att vara tacksamma för i nuet. Alla äger vi redan det värdefullaste som finns. Livet! Kärlek och närhet i relationer. Att få finnas till är lycka bara man inser det. Ofta inser man inte att man är lycklig förrän man blickar bakåt på sitt liv. Om man mister något så inser man snabbt vilken lycka det faktiskt innebär för en. Ta synen till exempel. Vilken lycka är det inte bara att ligga i sängen och kunna se ut på naturens under. Det inser man direkt dagen synen tas ifrån en. Lyckan finner man när man inser vilken enorm lycka det är att bara finnas till. Alla har lyckan bara de inser att den finns rakt framför dig och slutar jaga efter den.

Jämställdhet: Varför pratas det inte mer om att Sverige har näst högst antal våldtäkter per capita i världen. Vi har oerhörda problem med våldtäkter i Sverige men samtidigt blundar man och har ingen reell handlingsplan för att komma till rätta med problemet. 36 procent av kvinnor mellan 18 och 29 år har blivit utsatta för sexuella övergrepp i Sverige. 6000 fall av våldtäkt anmäls varje år men bara ett par hundra fällande domar. Ett brott som borde vara relativt enkelt att lösa med hjälp av dna bevis och ofta kända gärningsmän, men istället riktas skulden indirekt mot flickan med frågor om hennes beteende och levnadsvanor. Frågor som borde vara irrelevanta. Att Sverige har så enormt hög våldtäkts statistik bortförklaras med att vi i Sverige är så duktiga på att anmäla våldtäkt, men borde vi inte då uppvisa ungefär samma statistik som våra nordiska grannar eller tex England. Vi uppvisar 4 gånger högre våldtäkts statistik än våra grannländer. Dessutom finner jag inte den förklaringen trovärdig. Jag tror faktiskt kvinnor har lägre tilltro till Sveriges rättssystem med hänsyn till alla dessa farsliknande rättegångar som gång på gång dyker upp i media.