Landskapsbild: Längst ut i havsbandet med fri horisont
Väder: Molnighet 6/8, Ostlig 6 m/s
Distans: 15 km
Medeldistans: 28 km
Total distans: 565 km
Position: Gåsören

Hälsa/känslor: Idag värker det i sittknölarna. Inga skavsår eller blåsor i rumpan men jag använder gärna en dyna under rumpan när jag sitter ner.

Idag fyller jag 40 år. En dag som man gärna fyller med tacksamhet och kontemplation över gångna år. Båten gör succé här i Finland. Jag tror Wim som skapat båten kan räkna med flera beställningar. Inte minst båtens skönhet imponerar. Känslan av att bara ro är magisk och när jag tar vilodag längtar jag faktiskt till att komma ut och ro mer. Efter frukost med Octavie med familj gick vi ner till båten för avsked. Berättade då att det var min födelsedag och de sjöng ja må han leva samtidigt som jag rodde ut mot det öppna havet. Hade fått tips om ett fiskgjusebo och mycket riktigt fick jag syn på fågeln där. Eftersom jag fyllde år ville jag ha en ö långt ut i havsbandet med avskildhet och eftertanke. Så himla skönt att slippa allt ståhej och alla förberedelser och bara avnjuta den på bästa möjliga sätt. Själv på en underbar ö med tordmular, havstrutar, sälar och fri horisont. Jag tror att min vän Hans, sektionsledaren för kajak i Friluftsfrämjandet Knivsta hade förundrats över skönheten och de fria vattenvidderna här ute. Jag känner en oerhörd tacksamhet till min fru och familj som accepterar och möjliggör uppfyllandet av dessa drömmar. Att ro till Ryssland är en dröm som går i uppfyllelse och jag kan inte tänka mig en bättre 40-årspresent än att få vara här ute. Tänker på er…

Tankar om livet: Vi tror vi har så gott om tid, tills vi en dag inser motsatsen. Vi räknar med att åldras och dö på ålderdomens höst. Vi räknar med att alla olyckor och sjukdomar drabbar alla andra. Tills något en dag rycker undan gardinen och vi står öga mot öga med döden. Förhoppningsvis viker döden undan och vi får en ny chans att åter beakta tiden. Nu har jag levt 40 år och jag är tacksam för dessa år. Jag kanske inte blir äldre. Vem vet när min tid är kommen. Därför blir jag nästan förvånad och glatt överraskad när jag ett nytt år gives mig. Jag lever nu varje år som om det var mitt sista för det kan faktiskt vara så. Kommer ihåg när jag planerade och drömde om vad jag skulle göra när jag blev pensionär. Jag tänkte att mina drömmar kan jag genomföra då. Tiden är inte obegränsad och går inte att ta för given. Har du drömmar så finns bara en tid att genomföra dem på och det är nu. Egentligen existerar ingenting annat än nu och det existerar inga garantier. Lev livet, vänta inte på livet. Våga riskera allt för att gång på gång uppfylla dina drömmars mål oavsett hur de ser ut för dig.

Jämställdhet: Skulden och skammen. Skuld känner man inför något man gjort eller för något man inte gjort. Skam känner man för sin egen person. Ofta drabbas man av båda dessa känslor när man blir utsatt för ett brott eller övergrepp. Man tror helt felaktigt att skulden ligger hos sig själv för vad man gjorde eller inte gjorde eller för vad man sa eller inte sa. Oavsett allt det så spelar det ingen roll utan hela skulden ligger hos förövaren. Speciellt unga människor tar på sig hela skulden när de blivit utsatta för ett brott. Hur himla fel blir det då inte när rättsystemet ifrågasätter offrets alla handlingar, klädesval, berusningsgrad och tidigare sexualvanor. Frågor som bara tas upp när det rör sig om sexualbrott. Offret blir våldtaget ännu en gång. Denna gång av det svenska rättssystemet. En ögonöppnare och troligen också främsta anledningen till att jag valde Jämställdhet som budskap var boken ”Flickan och skulden” skriven av Katarina Wennstam. Läs den! Den borde vara obligatorisk läsning för alla. Bästa sättet att bli av med skulden är att anmäla och berätta om vad man blivit utsatt för. Det finns ingen skuld eller skam i att vara ett offer och anmäler vi inte kommer andra drabbas. Troligtvis är man bara ett offer i raden av andra offer.